Bråk
Bråkade med pappa i fredags och i lördags. Om alkoholen förstås..
För någon vecka sedan åkte jag och min bror upp till pappa och sa att vi tycker att det blivit för mycket alkohol på senaste och att våran gräns snart är nådd. Vi sa rätt ut att vi inte ville träffa honom när det blir förmycket, att vi inte orkar bli ledsna längre och att vi kommer åka därifrån när han dricker.
I fredags var jag uppe hos pappa och julbakade. Det hela började jätte bra och vi hade det riktigt mysigt tillsammans. Sen frammåt eftermiddagen så skulle han börja fredags städa, vilket för honom också innebär en fredags öl. Han sa inget till mig först och visade inget så jag märkte det inte på en stund och när jag väl märkte det så stod jag med deg och halvfärdiga julgodisar upp till armbågarna så jag kunde inte åka, jag hade inte heller någon bil.
Nu kanske ni tycker att jag är dum som inte åkte på en gång, men jag är naiv när det gäller pappa och sa heller inget till honom för jag tänkte att det är väl bara det här, på den nivån det är just nu, för han vet ju vad vi tycker, han vet ju att jag kommer åka om det blir mer... och mer blev det....
Efter att vi ätit kvällsmat gjorde jag klar de sista godisarna och sen gick jag och väckte pappa på soffan och sa att jag var besviken på honom, just då kunde han inte få in i sitt huvud varför, tyckte att jag kunde ha sagt till tidigare. Tillslut blev han så irreterad att han vände på sig och gick ut ur rummet, då tog jag en bil och åkte där ifrån.
Jag kom tillbaka upp på lördagen för att hans tjej skulle hjälpa mig att sy ut en klänning som jag skulle ha på en maskerad på kvällen. Pappa var inte hemma först, var ute och gick med hundarna, men när han kom hem så ignorerade han mig totalt. När klänningen var klar så gick Hon ner till tvättstugan och då tog pappa till orda.
Enligt honom så skulle jag alltså säga till när han började dricka och att han hade sagt till mig när han tog den första ölen. Men jag känner att jag inte vill springa och vakta på honom, det är för tusan inte mitt jobb att se till att han inte dricker när han är med mig. Vill han träffa mig och ha kul tillsammans vet han att då får han avstå från drickat.
Det gick ju inte riktigt så snällt till som man kan få föreställningen av av texten. Pappa är en mästare på att framställa sig som ett offer för alkoholen. Men jag anser att så länge han är nykter så har han ett val, när han tagit första droppen så kan jag förstå att det är svårare att sluta.
Jag blev riktigt arg och det blev han också så det hela slutade med att vi stog och skrek på varandra, han svor åt mig vilket jag aldrig har hört honom göra, men mot slutet så bad han i alla fall om ursäkt...
Jag har inte träffat honom riktigt sen dess, en snabbis igår när han hämtade bilen, nån minut bara. Vi får se vad som händer... På fredag så fyller jag år, då kommer både pappa och mamma och släkten, vet inte riktigt, men jag brukar tycka att det är lite stelt, vi får se hur det blir.
Nu är det i alla fall dags för mig att hoppa in i en dusch och sen ta mig upp på stan.
Nelly
För någon vecka sedan åkte jag och min bror upp till pappa och sa att vi tycker att det blivit för mycket alkohol på senaste och att våran gräns snart är nådd. Vi sa rätt ut att vi inte ville träffa honom när det blir förmycket, att vi inte orkar bli ledsna längre och att vi kommer åka därifrån när han dricker.
I fredags var jag uppe hos pappa och julbakade. Det hela började jätte bra och vi hade det riktigt mysigt tillsammans. Sen frammåt eftermiddagen så skulle han börja fredags städa, vilket för honom också innebär en fredags öl. Han sa inget till mig först och visade inget så jag märkte det inte på en stund och när jag väl märkte det så stod jag med deg och halvfärdiga julgodisar upp till armbågarna så jag kunde inte åka, jag hade inte heller någon bil.
Nu kanske ni tycker att jag är dum som inte åkte på en gång, men jag är naiv när det gäller pappa och sa heller inget till honom för jag tänkte att det är väl bara det här, på den nivån det är just nu, för han vet ju vad vi tycker, han vet ju att jag kommer åka om det blir mer... och mer blev det....
Efter att vi ätit kvällsmat gjorde jag klar de sista godisarna och sen gick jag och väckte pappa på soffan och sa att jag var besviken på honom, just då kunde han inte få in i sitt huvud varför, tyckte att jag kunde ha sagt till tidigare. Tillslut blev han så irreterad att han vände på sig och gick ut ur rummet, då tog jag en bil och åkte där ifrån.
Jag kom tillbaka upp på lördagen för att hans tjej skulle hjälpa mig att sy ut en klänning som jag skulle ha på en maskerad på kvällen. Pappa var inte hemma först, var ute och gick med hundarna, men när han kom hem så ignorerade han mig totalt. När klänningen var klar så gick Hon ner till tvättstugan och då tog pappa till orda.
Enligt honom så skulle jag alltså säga till när han började dricka och att han hade sagt till mig när han tog den första ölen. Men jag känner att jag inte vill springa och vakta på honom, det är för tusan inte mitt jobb att se till att han inte dricker när han är med mig. Vill han träffa mig och ha kul tillsammans vet han att då får han avstå från drickat.
Det gick ju inte riktigt så snällt till som man kan få föreställningen av av texten. Pappa är en mästare på att framställa sig som ett offer för alkoholen. Men jag anser att så länge han är nykter så har han ett val, när han tagit första droppen så kan jag förstå att det är svårare att sluta.
Jag blev riktigt arg och det blev han också så det hela slutade med att vi stog och skrek på varandra, han svor åt mig vilket jag aldrig har hört honom göra, men mot slutet så bad han i alla fall om ursäkt...
Jag har inte träffat honom riktigt sen dess, en snabbis igår när han hämtade bilen, nån minut bara. Vi får se vad som händer... På fredag så fyller jag år, då kommer både pappa och mamma och släkten, vet inte riktigt, men jag brukar tycka att det är lite stelt, vi får se hur det blir.
Nu är det i alla fall dags för mig att hoppa in i en dusch och sen ta mig upp på stan.
Nelly
Kommentarer
Trackback
